a pocket full of mumbles such are promises
Du vet den där känslan av att upptäcka nånting i förbifarten och sedan bli så beroende av det att man måste slå till sig själv i ansiktet för att en mans stämsång är så utomordentligt genialiskt och vackert att du inte kan förstå hur du ens kunde höra innan?
Det stämmer!
Kommentarer
Trackback