Det finns en tjej jag känner. Vi har spelar andra med få meningar och vi stöter på varandra på stan ibland. Och varje gång jag ser henne är hennes feta hår det första jag lägger märke till. Det spelar ingen roll när eller hur eller vart vi ses - hon har alltid otvättat hår, jag börjar fundera om det är nånting som är obligatoriskt med hennes person.

 

Dessutom är hon alltid så jävla hajpad och galen och jag har inte tänkt på det förrut, men hon är förmodligen fruktansvärt bipolär och manisk när vi ses. Det kan stämma bra överens med hennes kläder. Det ser ut som hon har stulit dem från en skyltdocka från en klädaffär som drivs av en blind före detta hemlös bohem.

 

Jag har alltid så svårt att relatera och jag vet inte vart jag ska fästa blicken, eller vad jag ska göra av mig själv. Jag märker att jag lägger på mig nån slags personlighet som jag inte alls vill vara, eller som jag inte alls är. Men hon är så in your face att det är svårt att stå kvar på samma ställe.

 

Allt blir så tillgjort och det är bara skönt när jag få gå däifrån...