Efter en white trash frukostbuffé på ikea befann vi oss på Teliabutiken 10:02 imorse & det var redan 5 individer före mig i kön. Hm. Visst. Men rappa på nu för jag orkar inte vänta länge!
Skiten gick bra & jag fick det jag skulle ha.

När vi kommer hem så håller grannarna som bäst på att packa ur det sista ur lägenheten & ångesten slår mig som en släggfan i magen när jag ser "de nya"- en ensamstående mamma med 2 ungar i olika kön & inte över 5 år som jag nu måste ha i min närhet.
Kul.
Väggar är som papper & det riktigt skrek:
"åh jävla ungar håll käften" om dem.
Kan man inte få bo i fred nångång??!?