Artigt och uppfostrat
Kära medmänniska. Jag känner inte dig. Du känner inte mig. Vi behöver inte småprata artigt med varandra.
Du ser ju att jag har lurarna på mig. Dessutom cyklade jag. Jag CYKLADE förbi dig, i högre fart än om jag hade gått - självklart och ändå kände du att du ville slinka in en meningslös, tom, artighetsfras, bara för att?
Hörlurarna hindrar inte "Hej'et", för det är ju det man säger när man går förbi varandra. Men resten? Tur nog var musiken låg just vid just det tillfället, så jag hörde faktiskt vad du ville och jag kunde tillochmed svara när jag susade förbi.
Men snälla, kan du inte bara låta mig vara? Jag är inte intresserad av att konversera. Jag vill ju lyssna på min musik.
Kommentarer
Trackback
